Kärleken som förändrades till något ännu bättre...
När man misslyckas totalt med sitt kärleksliv känns allt jävligt piss... Man är uppgiven och tror inte mkt om sig själv.
Ringde upp mitt ex Kim igår å fråga aningen gråtfärdig och uppgiven, men rakt ut "Va fan e det för fel på mig egentligen?" Tyckte ju att han om någon bode veta.
Han fatta inte alls vad jag mena, men så besluta jag mig för att berätta precis allt jobbigt som hänt det senaste. Trodde aldrig den dagen skulle komma då jag skulle ringa han och grina ut om sånna här saker, men kunde fan inte valt en bättre person. Fick en jävla massa saker slängda i ansiktet som jag vart tvungen att reflektera över. Han är inte så dum ändå när man väl ber om hjälp.
Han känner ju mig så jävla väl, han vet precis vem jag är, jag behövde inte försköna sanningen heller vilket känns så jävla bra. Han sa säkert 1000saker som fick mig känna lite jävlaranamma igen mitt i all hopplöshet som spritt sig som ett svart moln över min tillvaro.
För fösta gången va det inte exen Kim å Therese som prata utan två riktiga vänner. Nu var det inte jag som hjälpte han utan han som sträckte ut en hand till mig när jag bad om det.
Tack för att du låter mig älta skiten, för att du öppnar mina ögon och hjälper mig inse fakta, fast jag inte riktigt vill det än!
Man får helt enkelt lära sig av sina misstag och nästa gång jag blir riktigt kär i någon ska jag fanimej göra allt rätt ifrån början....
Ringde upp mitt ex Kim igår å fråga aningen gråtfärdig och uppgiven, men rakt ut "Va fan e det för fel på mig egentligen?" Tyckte ju att han om någon bode veta.
Han fatta inte alls vad jag mena, men så besluta jag mig för att berätta precis allt jobbigt som hänt det senaste. Trodde aldrig den dagen skulle komma då jag skulle ringa han och grina ut om sånna här saker, men kunde fan inte valt en bättre person. Fick en jävla massa saker slängda i ansiktet som jag vart tvungen att reflektera över. Han är inte så dum ändå när man väl ber om hjälp.
Han känner ju mig så jävla väl, han vet precis vem jag är, jag behövde inte försköna sanningen heller vilket känns så jävla bra. Han sa säkert 1000saker som fick mig känna lite jävlaranamma igen mitt i all hopplöshet som spritt sig som ett svart moln över min tillvaro.
För fösta gången va det inte exen Kim å Therese som prata utan två riktiga vänner. Nu var det inte jag som hjälpte han utan han som sträckte ut en hand till mig när jag bad om det.
Tack för att du låter mig älta skiten, för att du öppnar mina ögon och hjälper mig inse fakta, fast jag inte riktigt vill det än!
Man får helt enkelt lära sig av sina misstag och nästa gång jag blir riktigt kär i någon ska jag fanimej göra allt rätt ifrån början....
Kommentarer
Trackback
