theinsidestory

Igår satt jag ner 3gånger på 15 timmar, tror jag överskattade mig egna förmåga en smula. Har ju faktiskt inte jobbat på ett tag å så tar man på sig detta uppdraget. Hade hela statsteatern, göta teatern och backateatern där på vårfest. massa kända ansikten, Göteborgs kulturelit:P Skoj som bara den, men fan va fulla alla blev. Men skådespelare e ju vana att bjuda på sig själva, jag va väldigt road iallafall.


En sak som jag kännt mig obekväm med av mina arbetsuppgifter är att vara uppe å städa på övervåningen efter konferenserna som hålls där. Igår fick jag för mig att jag såg "något" i ögonvrån och hade helatiden en känsla av att vara iaktagen.

Skämta om det till chefen, "haha, gamla hus, man inbillar sig så mkt"
svaret jag fick va dock shockerande:
- jasså du har oxå träffat vårat spöke..
-What!!! tänkte jag, och hon fortsatte berätta....
-svarta damen brukar vi kalla henne, hon syns ofta till på övervåningen. Nästan alla servitriser som jobbar sent på kvällarna med festerna har sett henne. Hon har väl bott här en gång i tiden och kan väl inte riktigt släppa taget, men du jobbar ju ikväll så då kanske du ser henne.

Att inte jag dog!! Så jävla typiskt när man hittar ett jobb man gillar, alltid nått som e fel.

La märket till under kvällen att så fort nån av de andra skulle "upp dit" så va det "vem följer med", alla vägrade att gå upp dit ensamma. J

Vid 3,snåret igår natt kom jag på mig själv med att vara där uppe helt ensam för att ställa tebax en stol. När jag kom på det slängde jag bara ifrån mig stolen och rusa ner för trapporna hjärtat bara bulta. Fan va rädd jag va. När jag kom ner möttes jag av stora ögon "va du där uppe själv?, såg du nått"...

... nej svara jag... inte den här gången...

Hela min bild har förändrats från vakert till läskigt:S