Tack Astrid!

Satt i soffan och käftade med min kära bror, som i vanlig ordning satt och i upprepade gånger körde in pekfingret i min överarm, bytte kanal, tog all filt, sparkades och lekte "luften är fri"
-"Stör dehär dej?!"


DU STÖR MIG, DITT CP BARN!!!!!!!!!!!!!

Ibland så tror jag fan att det inte blev några hjärnceller över till mongobarnet i tillverkningen av mina föräldrars andra "kärleksbarn". Eller kanske va det kanske den gången jag "råka" putta ner han för trappan när han va 2år, då han slog i huvudet och ut bägge framtänderna?!
(Obs! att mina föräldrar fortfarande inte vet om detta! "han bara ramla av sig själv ner för trappan" och eftersom jag var det enda vittnet, Robin inte kunde prata ordentligt eller har nått minne av händelsen, köptes min historia..)

Ja, man kan försöka analysera de psykbrytet i en evighet.
Allt man behöver är en evighet och någon som bryr sig!
Jag e INTE rätta personen för jobbet!

Iaf, Mitt i allt detta tumult slår idioten av misstag på tv4+, som för övrigt aldrig brukar komma med något vettigt!
Vilken film började precis?!!!! JO, Nils Karlsson Pyssling!
Helt plötsligt inser jag att vi båda sitter där som två änglar, helt nostalgiska, med fula leenden och minns våra barndoms dagar!


(Då vi faktiskt va vänner större delen av tiden, man kan inte tro det, men mamma kunde aldrig förstå varför alla hennes vänner klagade på allt bråk syskon för med sig. "Mina barn bråkar aldrig" ack så fel hon skulle ha!!!! )

Kom ihåg sist jag såg den filmen, med Cicci åhhhh, saknar dig gumms-mums, min insperation i livet!

Blev tårögd av sången med..

Ur filmen
"Vad det är bra att jag har dig
Vad det är bra att jag har dig
Vad det är bra att vi har oss
Och jättebra är det förstås
att vi får träffas varje dag
och va' tillsammans du och jag
För ingen, nej ingen, vill va' ensam!"



Tack för familjefriden Astrid!!!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0